Vad vilja Socialdemokraterna i Lomma om folkomröstning?

Den första frågan, om ökad finansiering till skolan, är enkel. Det är det som vi drivit i många år, fler lärare och mindre klasstorlek. Vi har genom åren finansierat denna fråga på olika sätt, i bra ekonomiska tider har vi velat sett lägre överskott i kommunens finanser och det senaste året då det inte fanns något överskott genom skattehöjning. Det folkinitiativ som tagits är alltså samma som vår politik och vi är positiva till en omröstning i frågan men vi vill påpeka att hade vi suttit vid makten hade det inte behövts någon folkomröstning för att få igenom frågan. Hur finansieringen i själva verket sett ut, i sådant fall, hade vi kommit överens med de vi styrt med. Vårt förslag är ett förslag, finns andra förslag ska de såklart undersökas närmare. Det viktiga är verksamheten och barnen som går där.

Den andra frågan, gymnasium/kommunhus, har inte en lika lång historia men dock en historia. 2019 gjordes en utredning i Lomma kommun om att etablera en gymnasieskola. En utredning som vi var positiva till, men det ska uppmärksammas att den utredningen var ett steg på vägen och ingen färdig plan till en gymnasieskola. När kommunstyrelsen tog ställning i frågan var vi positiva men gjorde en protokollsanteckning som löd:

” Vi är mycket positiva till att de byggs en kommunal gymnasieskola i Lomma kommun. Vi har påpekat följande ståndpunkter för det fortsatta ärendet och ser fram emot att det ges utrymme till debatt inför olika beslut i frågan om en gymnasieskolas utformning.

1. Placeringen är mycket viktig. För oss är det självklart att man placerar gymnasieskolan så att kommunen drar nytta av de gröna och marina värdena i kommunen. Vi har tydligt markerat mot funderingarna på samlokalisering mellan gymnasieskola och kommunhus.

2. Grunden i etableringen av gymnasieskola är, precis som utredningen säger, att man utgår från elevens fråga om ”varför ska jag välja denna gymnasieskola?

3. Vi förutsätter att det lokala näringslivet ses som samverkanspart i etableringen av gymnasieskola.

4. Vi förutsätter att uppdraget också innefattar etablering av gymnasiesärskola.”

Inget av våra fyra punkter har uppfyllts. Placeringen är densamma som i starten av projektet och oppositionen har inte haft någon delaktighet i utformningen. Debatten och diskussionen har hela tiden kommit efter beslut som fattats i det som kallas ”den borgerliga gruppen”. Det är alltså majoriteten som kört projektet efter sitt tycke och smak. Den gymnasieskola som planeras nu är alltså inte den gymnasieskola som vi uttrycker oss positiva om. Det planeras inte för någon anpassad gymnasieskola, som är nuvarande benämning på det som förr hette gymnasiesärskola.

Vi var och är emot den placering som nu gör att rivningen av kommunhuset är aktuell. Vi drev frågan i valet – nej till rivning av kommunhus men ja till gymnasieskola i kommunen. Min personliga uppfattning är att många invånare inte trodde oss när vi berättade om dessa planer.

När det blir folkomröstning kommer vi att uppmana folk att gå och rösta. Men vi kommer förmodligen inte att kampanja för eller emot en gymnasieskola. Det viktiga i en folkomröstning är att väljarna får säga sitt. Sen är det upp till det politiska styret huruvida man respekterar resultatet eller inte. Vår ingång är att resultatet ska respekteras.

Per Bengtsson, oppositionsråd